Jag erkänner, jag har inte alltid varit ärlig mot alla, men jag står i alla fall för det. Om jag snackat skit om någon, det har hänt men inte ofta, och den får reda på det så hittar jag inte på bortförklaringar. Jag är ärlig och står för det jag gjort, även om jag vet att det jag gjort är fel. Det är ju inte som om jag kan gå tillbaka i tiden och göra om det. Man lär av sina misstag!

Många personer anser sig vara ärliga, hela tiden. De säger si och de säger så, men när det kommer till kritan så vågar de egentligen inte stå för vad de tycker. Då är man inte ärlig, varken mot sig själv eller andra. Läste nyss en blogg där det stod att alla gillar ärlighet. Sant! I alla fall i längden!

Jag kan säga såhär, jag har inte alltid varit ärlig, som jag sagt/skrivit, men jag har lärt av mina misstag och hoppas att jag inte gör om det. Jag står för att jag kanske är klassens Nh-nörd, vad jag vet så utövar ingen annan i klassen det och jag ser det inte som något negativt. Ett motto jag har haft ett bra tag nu är att jag ALDRIG ljuger!

Lögner bevisar ju bara att man inte är ärlig, ofc, men om man säger en lögn måste man säga två och sen tre, det blir bara mer och mer lögner tills man har ett nät av lögner man aldrig kommer ur. Förrens man säger sanningen, förrens man är ärlig.

Många personer säger att de är ärliga men hakar på andras åsikter för att de är osäkra att deras kanske inte är lika bra, men om man är ärlig och står för sina misstag och "fel" så kommer folk börja respektera dina åsikter även om de kanske inte tycker likadant.